Goda drinkar,kött,sol och abortdiskussioner i Argentina
Sist jag skrev hade jag precis skrivit min andra tenta. Det hade varit en vecka med riktigt mycket plugg men framförallt mycket stress inför hur det skulle gå. Stressen av att det tar typ 4 gånger så lång tid som vanligt att läsa en text. Stressen av att man efter det inte ens alltid har förstått allt och, även om man gjort det, stressen av att inlärningen inte fungerar som vanligt. Det kändes omöjligt att lära mig utantill, att få ordning på alla bergrepp, koncept, gubbar och teorier på spanska i mitt trassliga nätverk till hjärna. Men det gick bra. När mina två tentor sedan var avklarade tog jag ett väldigt bra beslut. En veckas ledighet (gick givetvis på mina föreläsningar men inte mer) och dags att njuta av stan igen. och det har jag gjort! Det är konstigt när man börjar se början på slutet (om exakt en månad har jag gjort mina sluttentor). Det är som att jag ser min stad med nya glasögon. Som att vinet är lite godare och köttet lite saftigare.
Så veckan har varit helt Buenos-Aires-fantastisk. Precis som man tänker sig att en semestervecka kan vara i en solig storstad andra sidan jorden. Minus stressen att man ska hinna se massa saker och fylla rollen som turist. Plus att man redan har några favoriter att återvända till. Mexikansk tacobar, fisk på peruansk resturang, kött i helt underbara mängder, kaffe i solen, yoga på gymmet för att igår toppa med massage, ansiktsmaske o spa. I helgen var det picknick i en solig park och i måndags dansade jag järnet hela kvällen till improvsationstrummkonsert...livet leker, och jag ska fortsätta njuta av stan några veckor till.
Förutom att njuta av mitt semester-Buenos-Aires så har jag hunnit lyssna på ett propagandamöte om hur "vi" ska kämpa mot legalisering av abort som nu ska diskuteras i kongressen. Och fått min newsfeed på Facbook full med uppdateringar där mina klasskompisar kryssat i diverse frågeformulär och motsatt sig denna eventuella legalisering. Det är en historisk möjlighet till förändring. Varje år gör ca 500.000 kvinnor (med tanke på mitt förtroende för officiella siffror i det här landet skulle ja kunna tänka mig att det är fler) abort i det här landet. Det är mot lagen. varje år dör ett antal på grund av att aborterna ibland genomförs med tveksamma metoder. I argentina spelar det ingen roll om du är 15 år gammal, om du blivit våldtagen, om du är fattig, om du vill göra karriär, om du inte vill ha barn eller vad än en anledning kan vara till att vilja avbryta en graviditet. Det är olagligt. punkt. (indantag vid fara för kvinnans elr barnets liv tror ja) Embryots rättigheter framför allt.
På mitt katolska universitet är man givetvis oroliga. Studenterna påpekar sin vilja att främja livet, lärarna oroar sig för att man väger rationella, ekonomiska, politiska, individuella mål mot embryots rättigheter...det är väldigt intressant att höra en abortdebatt som liksom befinner sig på en helt annan nivå, eller plats, än den debatt eller etiska diskussion man kan föra kring abort i sverige. Och det är svårt att liksom hitta in i diskussionen när man har så olika grundsyn. Jag har försökt lyfta frågan med de flesta argeninare jag känner (alltså den skara som går på ett katolskt universitet) och även med mina lärare (med risk för att vara en jobbig jävel) men det är liksom som att det är en ickefråga. Man når en vägg. Mina professorer har gjort jämförelser och sammankopplingar mellan legalisering av abort och nazi-tysklands koncentrationsläger... vid ett flertal tillfällen. Och idag sas till och med på min psykologiföreläsning att det är än mer allvarligt än legaliseringen av homoäktenskap (som har gjort att homosexualiteten har ökat och möjliggjort för de homosexuella att sprida sin livsstil så det nästan nu är något påtvingat mode...vilket som tur var några av studenterna opponerade sig mot)
............
Så veckan har varit helt Buenos-Aires-fantastisk. Precis som man tänker sig att en semestervecka kan vara i en solig storstad andra sidan jorden. Minus stressen att man ska hinna se massa saker och fylla rollen som turist. Plus att man redan har några favoriter att återvända till. Mexikansk tacobar, fisk på peruansk resturang, kött i helt underbara mängder, kaffe i solen, yoga på gymmet för att igår toppa med massage, ansiktsmaske o spa. I helgen var det picknick i en solig park och i måndags dansade jag järnet hela kvällen till improvsationstrummkonsert...livet leker, och jag ska fortsätta njuta av stan några veckor till.
Förutom att njuta av mitt semester-Buenos-Aires så har jag hunnit lyssna på ett propagandamöte om hur "vi" ska kämpa mot legalisering av abort som nu ska diskuteras i kongressen. Och fått min newsfeed på Facbook full med uppdateringar där mina klasskompisar kryssat i diverse frågeformulär och motsatt sig denna eventuella legalisering. Det är en historisk möjlighet till förändring. Varje år gör ca 500.000 kvinnor (med tanke på mitt förtroende för officiella siffror i det här landet skulle ja kunna tänka mig att det är fler) abort i det här landet. Det är mot lagen. varje år dör ett antal på grund av att aborterna ibland genomförs med tveksamma metoder. I argentina spelar det ingen roll om du är 15 år gammal, om du blivit våldtagen, om du är fattig, om du vill göra karriär, om du inte vill ha barn eller vad än en anledning kan vara till att vilja avbryta en graviditet. Det är olagligt. punkt. (indantag vid fara för kvinnans elr barnets liv tror ja) Embryots rättigheter framför allt.
På mitt katolska universitet är man givetvis oroliga. Studenterna påpekar sin vilja att främja livet, lärarna oroar sig för att man väger rationella, ekonomiska, politiska, individuella mål mot embryots rättigheter...det är väldigt intressant att höra en abortdebatt som liksom befinner sig på en helt annan nivå, eller plats, än den debatt eller etiska diskussion man kan föra kring abort i sverige. Och det är svårt att liksom hitta in i diskussionen när man har så olika grundsyn. Jag har försökt lyfta frågan med de flesta argeninare jag känner (alltså den skara som går på ett katolskt universitet) och även med mina lärare (med risk för att vara en jobbig jävel) men det är liksom som att det är en ickefråga. Man når en vägg. Mina professorer har gjort jämförelser och sammankopplingar mellan legalisering av abort och nazi-tysklands koncentrationsläger... vid ett flertal tillfällen. Och idag sas till och med på min psykologiföreläsning att det är än mer allvarligt än legaliseringen av homoäktenskap (som har gjort att homosexualiteten har ökat och möjliggjort för de homosexuella att sprida sin livsstil så det nästan nu är något påtvingat mode...vilket som tur var några av studenterna opponerade sig mot)
............
Kommentarer
Trackback
